Sista inlägget

Det här är sista inlägget jag skriver här på bloggen. Har skapat en nya och mycket spiceigare blogg! :) Bättre koncept också. Jag kan inte säga adressen riiiiktigt än . ;) Har en del formatering och koder kvar. Publicerar adressen på facebook senare! :)

Until that- hejdå mina vänner! Tack för att ni läst den här bloggen (om ni gjort det).

Kram !



Ja vad ska man säga?

VM i att hålla färgen
tyck synd om mig
jag är ensammast i Sverige...

Och jag drog med dig i mitt fall
och sen gled jag bara undan
så förlåt, förlåt för allt
för min förbannade kluvna tunga
jag har ett foto någonstans
där vi är drottningar och kungar

Nu ligger bilder överallt
där gamla ansikten är unga
och jag har letat som besatt
efter känslor som är försvunna
Det har varit en lång lång natt
men jag är glad att mina
tårar är behärskade och lugna

Finding my insperation

Jag sitter fast
Är, var, har, alltid
Jag vill inte vara mitt tidsfördriv
"Jag är född i en tid exakt en tusendel försent"
Jag vill inte vara här
Jag önskar att jag var viktigare
Jag önskar att jag slapp vara den starka
Jag önskar jag slapp
Allt
Min plats är inte här
Jag ska ut
Bort från dig & dig
... & dig.

Söndag

Nysta upp mig..

Lördag

Jag känner mig som ett åskmoln..

The truth

Riktiga familjer har en riktig gran.

Se mig

Var inte som dom
Dom som levt mitt liv
sjutton år
Dom skrattade åt varje kliv

Var inte som dom
Vänd inte andra kinden till
Hjälp mig hitta vägen
Ge mig nya perspektiv

Var inte som dom
Som aldrig gav mig en hand
Som aldrig gav mig chansen
Bara genetiska band

Ta mig, min vän
Och lär mig vägar att gå
Jag har levt förevigt
Jag är bara sjutton år

Se mig, min vän
Ge mig kraft att ta nya tag
Hjälp mig att hitta balansen
Se mig, här är jag


Underbart

Sliteeen...

Fy fan va underbart dygn! Bästa på LÄNGE! Idag är jag glaaaad. Lite kluven bara. Hm..  Men tack som faaan till folket som gjorde kvällen! Underbara är ni <3

Imorgon klockan sex på morgonen så åker jag och folk ner till Helsingborg för party, Mr. Koo & laserdome! Någon som vill ha sprit insmugglad i landet? Slå en pling.

Puss

Ghosts waaa?

Wazzaaa? Jag vart rätt så skraj i morse när jag låg i sängen. Vaknade av att datorn sattes på, och det var bara jag hemma. Och jag är HELT säker på att det inte var jag som satte på den! :P Någon som har en logisk förklaring? Jag trodde jag skulle dö, så jag låg kvar i sängen ett tag. Sen gick jag ner till köket och satte mig vid datorn här. Nu ska jag nog äta frukost. Ska vara hos Niklas för rep om ca en timme. Önska mig lycka till.

Puss

yaobiaaaatch

jo breee, ghettoiooho. in teh gethhoooooh(8) one time @ band camp, i put a flute up my vagingo. jaojaojaobre. naej nu zka (some dansband får yah) owk baxxa enn bilstero in da hood/luva/rinkeby/motorhuv. indahood in da hood in da hood(8)  Niklas hälsar.

//Isac

yaoghettobretjoee 

//Simon

Pull the trigger

Det finns inga stormar kvar att lugna
Pappret till sagan har tagit slut
Jag hatar att horoskopen stämmer
Näten vi vävt nystas ut

Hur mycket jag än älskar dig
så kan jag inte räcka till
Jag är en liten kaka i en allderles för stor burk
Jag är o'boyen som du spillt

Det verkar som din huvudvärk är över
Nu är jag bara en lavalampa utan ström
Jag ska älska dig tills åskan brinner
Så låt mig bara regna bort



fuuuuuu jag älskar ju dig


Vem är du?

Tjugofem stjärnor
Du är på topp
Inget är som det var
Ditt hopp har redan dött

Det var någonstans i september
Då löftet stilla dog
Blåa filtar med stjärnor på
Du sa:"Varför är det inte grönt?"

Och åren smälte bort
Sedan stod du på ruta ett
Med en blå plastmugg i handen
Som svepte bort din sorg

Det var iallafall vad du trodde,
När dom nya löftena tog slut
Ur askan föddes ingen
När du blev någon du glömt

Djupaste sorgen ever...

....

Ni vet när man kommer hem efter en hård lång dag och det enda man har tänkt på hela dagen är den där underbara tårtan som man varit helt såld på i ett helt dygn, och man tänker att man ska få ta del av den då man äääääntliiigen kommit hem.. och sen när man kommer hem och kollar i kylskåpet.. och inser att den där underbara tårtan inte är där.. och man får reda på att din idiotiska, svullande & nyexaminerade fitt-syster har ätit upp den.. och du går in i ditt rum med den största besvikelsen och djupaste sorgen ever och skriver ett litet blogginlägg om den?

... vet du vad jag pratar om?

Så känner jag nu...



Ge tillbaks min tårta! *mummel mummel*

*sura sura*

Olustigt

Har inte haft så mycket lust att blogga på senaste tiden. Med tanke på allt som har hänt och så. Har bara gått runt i stort sett som i någon slags vaken koma. Är så borta och bara tänker på en massa skit. I förrgår så bröt jag ihop totalt! Jag fick veta att de förmodligen kommer att riva min lägenhet.. Hela trappuppgång 5 & 7 ska kanske rivas. Kul. Hela min barndom! Jag hann inte riktigt ta farväl av lägenheten. Jag tänkte att jag kunde komma hem till Åsa när som helst och hälsa på. Det var en trygghet för mig att veta att några av de som vi känner skulle flytta in, så man bara kunde titta förbi någon gång och ta farväl på riktigt sen. Men nej.. något sådant avslut finns inte i lagboken. Bah. Känns så förbannat olustigt allting...


Jag vet att jag sagt det förut, - men Adam.. faan... </3  R.I.P <3


Puss... eller... nått..


Things we lost in the fire

Kl 6.30 vaknade jag av att min syster stog och kollade ut från mitt fönster. Jag undrade vad faan hon höll på med, - hennes svar var: "Det brinner i våran trappuppgång! Cissi säger att hela taket brinner och att de kanske ska låta hela huset brinna ner!" Min reaktion är inget jag kan beskriva.. det var hemskt att höra! Vi bor där i tolv år och nästan ingenting händer, - vi flyttar ut och efter knappt en vecka så står hela skiten i lågor. Jag kan inte ens beskriva hur konstigt det känns! Tolv år av mitt liv brann nästan upp! Lyckligtvis så klarade sig våran lägenhet, men det är förbannat rök och vattenskadad! Vårat kontrakt på lägenheten löper ut imorgon. HELSJUKT!

Men iallafall.. jag sa till min syster då efter hon berättat att vi måste åka dit. Så dit åkte vi.. och vi möttes av det här:



Helt fucking unbeliveble! hela taket var nästan borta! Gamla vindsförådet, nya ventilationen och typ fyra lägenheter var borta! Är det någon som kan förstå hur konstigt det känns? Att efter ha gått där och sett samma hus år efter år och sen en dag så bara finns det bara ett trasigt hus där.. allt känns så fel!

Jag och syster stannade där ett tag, helt chockade var vi och vi tänkte inte på vad som egentligen hade hänt med alla våra grannar. Vi visste att de satt i hyresgästlokalen vid konsum för att få vård och bli omhändertagna efter chocken. Det var inte mer med det. Vi tänkte att alla var där. Några kom tillbaka sen. Vi pratade med vissa ibland, bytte några ord och såg samtidigt hur våra tolv år blev dränkt med vatten.

Efter ett tag fick vi nog och hade samlat tillräckligt med bilder för att kunna åka och informera mamma som fortfarande låg och sov.. helt ovetandes. Så vi åkte hem till mormor där min mamma och c/o tillfälligt bor. Där satt vi nästan hela morgonen och pratade och försökte hitta fler bilder på internet och sökte efter information. Då vid ungefär halv nio nyhetssändningen på radion så fick vi chockbeskedet,- en person hade omkommit.

Vi satt och diskuterade vilt om vem det skulle kunna vara och vi kom fram till vem det måste ha varit. DÅ kom den största chocken! Fy faan.. Han var ju så fin.. Hans ögon,- så där mystiska och vänliga. Han var alltid så snäll! hur kunde det här hända..



Alla minnen...



Det är så mycket som går igenom ens huvud! En massa tankar som "tänk om.." och "Vad skulle ha hänt om..". 

Och stackars Åsa och Kjell som flyttat in i våran lägenhet redan! De blev klara igår,- idag får de flytta ut. Och Åsa var så glad över att få våran lägenhet! De bodde i huset bredvid förr, men ville väl ha något större, så vi fixade så dom fick våran då vi skulle sälja. Ååh.. Åsa var så glad.. Hon hjälpte till och med oss att flyttstäda! Nu är det nog våran tur att hjälpa dom.



Våran lägenhet var den längst ner där. Lägenheten ovanför dörren som är längst ner i vänstra hörnet. Fy faan..


Och fy faan.. Adam.. Vila i frid! Jag hoppas att du får det bättre nu. Men det var synd att det var så brutalt.. Farväl min vän. Tack för hjälpen med sängen och tack för alla dessa år. Jag ska inte glömma dig och dina sorgsna hemlighetsfulla vackra ögon <3

R.I.P <3

Jag är en tjej på 17 år som går andra året på estetiska programet med inriktning musik i Mora. Här i min blogg skriver jag oftast om musik, poesi, min vardag, allt som jag har några åsikter om & mycket mer! Min fritid spenderas mestadels till saker runt mitt band Gain där jag är vokalist. Resten av min tid försöker jag att lägga på mina vänner och min familj.
Kontakt: [email protected]
RSS 2.0